1. Jag svär vid denna stad!
لَآ أُقْسِمُ بِهَـٰذَا ٱلْبَلَدِ ١
2. Och du är fri i denna stad.
وَأَنتَ حِلٌّۢ بِهَـٰذَا ٱلْبَلَدِ ٢
3. Och [vid] fadern och det han avlat!
وَوَالِدٍ وَمَا وَلَدَ ٣
4. Helt visst har vi skapat människan till vedermöda.
لَقَدْ خَلَقْنَا ٱلْإِنسَـٰنَ فِى كَبَدٍ ٤
5. Tror hon att ingen någonsin skall få makt över henne?
أَيَحْسَبُ أَن لَّن يَقْدِرَ عَلَيْهِ أَحَدٌ ٥
6. Hon säger: ”Jag har förbrukat en stor mängd tillgångar!”
يَقُولُ أَهْلَكْتُ مَالًا لُّبَدًا ٦
7. Tror hon att ingen har sett henne?
أَيَحْسَبُ أَن لَّمْ يَرَهُۥٓ أَحَدٌ ٧
8. Har vi inte gett henne två ögon
أَلَمْ نَجْعَل لَّهُۥ عَيْنَيْنِ ٨
9. och en tunga och två läppar?
وَلِسَانًا وَشَفَتَيْنِ ٩
10. Och vi har visat henne de båda huvudvägarna.
وَهَدَيْنَـٰهُ ٱلنَّجْدَيْنِ ١٠
11. Men hon ger sig inte upp för den branta stigen.
فَلَا ٱقْتَحَمَ ٱلْعَقَبَةَ ١١
12. Och vad kan få dig att inse vad den branta stigen är?
وَمَآ أَدْرَىٰكَ مَا ٱلْعَقَبَةُ ١٢
13. [Jo,] att befria en slav,
فَكُّ رَقَبَةٍ ١٣
14. eller att ge mat i tider av hunger
أَوْ إِطْعَـٰمٌ فِى يَوْمٍ ذِى مَسْغَبَةٍ ١٤
15. åt en faderlös släkting
يَتِيمًا ذَا مَقْرَبَةٍ ١٥
16. eller en behövande som lider nöd,
أَوْ مِسْكِينًا ذَا مَتْرَبَةٍ ١٦
17. samtidigt som man hör till dem som har antagit tron och uppmanar varandra till tålamod och uppmanar varandra att visa nåd.
ثُمَّ كَانَ مِنَ ٱلَّذِينَ ءَامَنُواْ وَتَوَاصَوْاْ بِٱلصَّبْرِ وَتَوَاصَوْاْ بِٱلْمَرْحَمَةِ ١٧
18. Dessa är den högra sidans folk.
أُوْلَـٰٓئِكَ أَصْحَـٰبُ ٱلْمَيْمَنَةِ ١٨
19. Men de som förnekar våra tecken – de är den vänstra sidans folk.
وَٱلَّذِينَ كَفَرُواْ بِـَٔايَـٰتِنَا هُمْ أَصْحَـٰبُ ٱلْمَشْـَٔمَةِ ١٩
20. De skall omges av en sluten eld.
عَلَيْهِمْ نَارٌ مُّؤْصَدَةٌۢ ٢٠