ʻAbasa
Sura
سُورَةُ عَبَسَ
(Han rynkade panan)
80
En meckansk sura som hämtar sitt namn från första ordet i vers ett. Med verbet ʻabasa beskriver Allah profeten Muhammeds ﷺ uppträdande mot en av sina följeslagare och tillrättavisar honom för det. Suran beskriver Koranens storslagenhet och klandrar de människor som framhärdar i otro trots Allahs ymniga välsignelser över dem. Avslutningsvis skildrar den hur människors tillstånd och agerande kommer att vara när den yttersta stunden är kommen och domens dag har blivit ett faktum.

1. Han rynkade pannan och vände sig bort

Profeten Muhammed J. (T)

عَبَسَ وَتَوَلَّىٰٓ ١

2. för att den blinde kom till honom.

Följeslagaren Ibn Umm Maktūm, som kom med frågor till Profeten J medan han var upptagen med att kalla några ledande män från sin stam Quraysh till islam. (T)

أَن جَآءَهُ ٱلْأَعْمَىٰ ٢

3. Men vad vet du? Kanske blir han renad

I själen, genom god handling och den lärdom han skulle fått av Profeten ﷺ. (KT)

وَمَا يُدْرِيكَ لَعَلَّهُۥ يَزَّكَّىٰٓ ٣

4. eller påmind, så att påminnelsen gagnar honom.

أَوْ يَذَّكَّرُ فَتَنفَعَهُ ٱلذِّكْرَىٰٓ ٤

5. Och den som anser sig vara oberoende,

Som med sin rikedom tror att han inte behöver Allah eller tron på honom. (BT)

أَمَّا مَنِ ٱسْتَغْنَىٰ ٥

6. honom ger du uppmärksamhet.

فَأَنتَ لَهُۥ تَصَدَّىٰ ٦

7. Och det är inte din sak om han inte blir renad.

Inte vill tro eller bli vägledd. Ett sändebuds uppgift är blott att förmedla budskapet. (BQ)

وَمَا عَلَيْكَ أَلَّا يَزَّكَّىٰ ٧

8. Men den som kom till dig skyndande

Ibn Umm Maktūm. (T)

وَأَمَّا مَن جَآءَكَ يَسْعَىٰ ٨

9. och kände ängslan,

Inför Allah. (T)

وَهُوَ يَخْشَىٰ ٩

10. från honom låter du dig distraheras.

فَأَنتَ عَنْهُ تَلَهَّىٰ ١٠

11. Nej! Detta är förvisso en påminnelse –

Koranen, och budskapet om att behandla alla lika när man förmedlar kunskapen om islam. (KT)

كَلَّآ إِنَّهَا تَذْكِرَةٌ ١١

12. den som vill kan minnas den –

فَمَن شَآءَ ذَكَرَهُۥ ١٢

13. ur skrifter som är förädlade,

فِى صُحُفٍ مُّكَرَّمَةٍ ١٣

14. upphöjda och renade,

Syftar på den bevarade tavlan (al-lawḥ al-maḥfūẓ̣) på vilken alla Allahs uppenbarade skrifter finns skrivna. (BT) Se 85:22. (Ö)

مَّرْفُوعَةٍ مُّطَهَّرَةٍۭ ١٤

15. i händerna på budbärare,

بِأَيْدِى سَفَرَةٍ ١٥

16. ädla och plikttrogna.

Änglar, som genom tiderna har förmedlat Allahs uppenbarelser till hans sändebud och är de enda som tillåts vidröra den bevarade tavlan. Se 56:77–79. (BQT)

كِرَامٍۭ بَرَرَةٍ ١٦

17. Fördömd är människan – så otrogen hon är!

Den människa som vägrar tro, trots Allahs godhet mot henne och hans många välsignelser över henne. (KQT)

قُتِلَ ٱلْإِنسَـٰنُ مَآ أَكْفَرَهُۥ ١٧

18. Av vad har han skapat henne?

مِنْ أَىِّ شَىْءٍ خَلَقَهُۥ ١٨

19. Av en sädesdroppe har han skapat henne och därefter avpassat henne.

Människan genomgår flera skeden i livmodern där hennes kropp tar form och hennes livslängd och livsöde förutbestäms. (KQ)

مِن نُّطْفَةٍ خَلَقَهُۥ فَقَدَّرَهُۥ ١٩

20. Sedan gör han vägen lätt för henne.

Klargör både den rätta och den felaktiga vägen. Se även 76:3 och 90:10. (K)

ثُمَّ ٱلسَّبِيلَ يَسَّرَهُۥ ٢٠

21. Sedan låter han henne dö och begraver henne.

ثُمَّ أَمَاتَهُۥ فَأَقْبَرَهُۥ ٢١

22. Sedan, när han vill, återupplivar han henne.

ثُمَّ إِذَا شَآءَ أَنشَرَهُۥ ٢٢

23. Nej! Hon har inte fullföljt vad han befallt henne.

Trots att hon hävdar motsatsen har hon inte fullgjort de plikter hon ålagts i förhållande till sig själv och sina tillgångar. (T)

كَلَّا لَمَّا يَقْضِ مَآ أَمَرَهُۥ ٢٣

24. Men låt människan se på sin föda.

På hur Allah har försett henne med mat och dryck och gjort hennes liv beroende därav. (BQT)

فَلْيَنظُرِ ٱلْإِنسَـٰنُ إِلَىٰ طَعَامِهِۦٓ ٢٤

25. Vi låter ju vatten ösa ned i överflöd.

Från himlen. (T)

أَنَّا صَبَبْنَا ٱلْمَآءَ صَبًّا ٢٥

26. Sedan spräcker vi jorden i sprickor

När växtlivet tränger fram. (T)

ثُمَّ شَقَقْنَا ٱلْأَرْضَ شَقًّا ٢٦

27. och låter sädeskorn växa ur den,

فَأَنۢبَتْنَا فِيهَا حَبًّا ٢٧

28. och druvor och grönt,

وَعِنَبًا وَقَضْبًا ٢٨

29. och oliver och palmer,

وَزَيْتُونًا وَنَخْلًا ٢٩

30. och tätbevuxna parker,

وَحَدَآئِقَ غُلْبًا ٣٠

31. och frukter och bete,

وَفَـٰكِهَةً وَأَبًّا ٣١

32. till nytta för er och er boskap.

I bilden av hur växtligheten spirar ur en till synes livlös jord finns en parallell till återupplivandet av varje människa i hennes kropp efter att hon dött och vittrat bort. (KQ)

مَّتَـٰعًا لَّكُمْ وَلِأَنْعَـٰمِكُمْ ٣٢

33. Men när den dövande skrällen kommer –

När domedagen inleds. (B)

فَإِذَا جَآءَتِ ٱلصَّآخَّةُ ٣٣

34. den dagen skall en man fly från sin broder,

يَوْمَ يَفِرُّ ٱلْمَرْءُ مِنْ أَخِيهِ ٣٤

35. och sin moder och sin fader,

وَأُمِّهِۦ وَأَبِيهِ ٣٥

36. och sin livskamrat och sina barn.

Till följd av den skräck som då råder. (KQ)

وَصَـٰحِبَتِهِۦ وَبَنِيهِ ٣٦

37. Ja, var och en av dem har den dagen egna bekymmer som räcker till.

لِكُلِّ ٱمْرِئٍ مِّنْهُمْ يَوْمَئِذٍ شَأْنٌ يُغْنِيهِ ٣٧

38. [Vissa] ansikten skall den dagen vara glänsande,

وُجُوهٌ يَوْمَئِذٍ مُّسْفِرَةٌ ٣٨

39. skrattande och lyckliga.

ضَاحِكَةٌ مُّسْتَبْشِرَةٌ ٣٩

40. [Andra] ansikten skall den dagen vara täckta av damm,

وَوُجُوهٌ يَوْمَئِذٍ عَلَيْهَا غَبَرَةٌ ٤٠

41. skymda av mörker.

تَرْهَقُهَا قَتَرَةٌ ٤١

42. Det är dessa som är de otrogna, de syndfulla.

أُوْلَـٰٓئِكَ هُمُ ٱلْكَفَرَةُ ٱلْفَجَرَةُ ٤٢