1. Säg: ”Jag tar skydd hos människornas Herre,
قُلْ أَعُوذُ بِرَبِّ ٱلنَّاسِ ١
2. människornas konung,
مَلِكِ ٱلنَّاسِ ٢
3. människornas Gud,
إِلَـٰهِ ٱلنَّاسِ ٣
4. mot ondskan hos den viskande smitaren,
مِن شَرِّ ٱلْوَسْوَاسِ ٱلْخَنَّاسِ ٤
5. han som viskar i människors bröst,
ٱلَّذِى يُوَسْوِسُ فِى صُدُورِ ٱلنَّاسِ ٥
6. hos djinner och människor.”
Ordet människor (nās) i vers 5 omfattar i sin bredare innebörd både människor och djinner. Satan och hans djävlar viskar när man är ovarsam, men när Allah minns och nämns smiter de undan. (T) Versen kan också tolkas: ”bland djinner och människor”, i meningen att de gör Satans verk genom att hetsa varandra till synd och otro. Se 6:112. (BK)
مِنَ ٱلْجِنَّةِ وَٱلنَّاسِ ٦